Ab imo pectore,

Ibland händer det saker som får tillvaron att bara stanna upp. Huvudet är fullt med tankar, men ändå så känner man sig helt tom. Ögonen tittar, men man ser inget. Munnen ler, men det är inget leende. Ingenting känns längre så viktigt som att finnas där. Vara där och vara ett stöd.

Men sen så inser man vilka fantastiska människor man har runt sig, och plötsligt så känns det värt att hoppas och längta efter den där framtiden som ju SKA bli bra.

Hand i hand, genom hela livet ♥