22:15:46
Norgetiden...
Ligger ensam i sängen, nerbäddad redan för jag är helt slut. Och då kom jag på den smarta idén att skriva om vår Norgeresa.. Den blev ju till slut 8 månader, så det har hänt en hel del :)
Kim flyttade alltså upp en månad tidigare än mig, eftersom jag fortfarande jobbade på Eniro.. Då hann han söka jobb, lära känna Oslo lite och kolla lägenhet. Några kvällar innan jag skulle flytta upp så fick vi positiva svar från två stycken, en 2:a ute i Lilleaker (SUPERFIN lägenhet med världens häftigaste badrum) som skulle kosta 8000, och en 1a på Majorstuen, även den för 8000. Vi blev överlyckliga över 2an, men kom fram till att vi skulle isf få lägga ca 1500/person i månaden på buss och trikk-kort in till stan. Så vi bestämde oss för 1an på Majorstuen, och det beslutet var vi väldigt nöjda med :)
För när vi flyttat in får vi reda på att Evelina och Rickard bodde ca 10 minuter ifrån oss, (och sen i januari flyttade ju även Basse, Andreas och Jeppe in ca 1 minuts gångväg från oss, och Emma, Jossan och Tim lite längre bort än E&R.)
Jobbade ju den första månaden på ett dagis ute i Bærum (Bärum ser så fult ut, men så uttalas det iaf) och lärde känna många goa norskar, men Erica (svensk iofs) och Jørgen på min avdelning hade jag mycket kul med :)
Kändes tungt att lämna dom och barnen när vi tog vårt pick och pack och drog till Thailand..
För efter det kändes det som om vi levde ett helt nytt liv i Oslo.
Tidigare hade vi inte så många andra vi umgicks med, träffade Evelina och Rickard någon gång ibland på helgerna, men annars var vi mycket själva och vi testade båda på svängen med fotboll och sånt. Men jag hann aldrig riktigt känna mig hemma där under den månaden. Var alltid så trött efter jobbet (jävla ungar tog ju livet av en) ..
Men efter Thailand och jullovet hemma i Kalmar flyttade ju alltså Emma, Jossan och Tim närmre oss från att ha bott en bit bort, och Basse flyttade närmre oss och fick ju sen sällskap av Andreas och Jeppe som flyttade dit från Kalmar.
Vi hittade på rätt mycket kul, (iaf tjejerna för killarna tyckte det var roligare att spela fifa...) Vi åkte ju tex upp till Holmenkollen och åkte pulka i en backe där det tog ca 30 min att åka ner!
Sen kom svängen med bakslag för både mig och Kim. Det kom två samtal hemifrån om både dödsfall och sjukdom och det tog all kraft ifrån oss.
Jag tappade helt lusten till allt och jag mådde så jäkla dåligt av att inte kunna vara hemma och träffa vem jag ville, eller ringa vem jag ville när jag ville och jag vet att Kim kände likadant.
Men jag tror det vände någongång när vi åkte hem vid påsklovet. Kim fick precis innan reda på att han fått nytt jobb, och även jag fick reda på att jag skulle slippa mina tiotimmarsdagar i total ensamhet, och vi hann när vi var hemma träffa alla och se så att allt var "okej".. Vi fick båda spela fotboll och känna lusten och energi till det igen, och då kändes beslutet vi tagit att flytta hem så jäkla rätt!
När vi kom tillbaka till Oslo efter lovet där var det alltså nästan exakt två månader kvar tills flytten hem till Kalmar. Och det kändes som en evighet...
Men nu hade Evelina och Rickard kommit hem från sin tre månaders långa resa, vädret hade vänt - kylan hade försvunnit och det började bli vår.
Jag måste säga att dom här sista två månaderna var två av dom bästa i mitt liv.
Vi var ju ett ganska så stort gäng nu och vi hittade på så mycket olika saker. Vi tjejer träffades nästan varje dag, och träffades vi inte hade vi telefonkontakt.. :) Killarna var nu lite mer på på att hitta på saker, hehe.
Parkhäng med kubb och mys blev en självklarhet på helgerna att vi stod som frågetecken dom gångerna det nu regnade, haha. Och på kvällarna var det alltid grillning hos Evelina och Rickard som sen oftast slutade i utgång..
Man har träffat så mycket nya människor - både från Norge, övriga Sverige men även folk från Kalmar som man på något sätt missat :)
Jag har mått skitbra dom sista månaderna, och man har samtidigt som man räknat ner dagarna till hemflytt på ett glatt sätt haft en känsla av ledsamhet av att behöva lämna livet där.
Jag är glad att jag har flyttat hem, att jag nu kan träffa alla mina fina vänner här, och fotbollen och allt som finns här, men ändå saknar jag det lätta livet i Oslo. Men egentligen är det väl mest mina vänner där jag saknar.
Emma, känns så kul att ha "lärt känna" dig på nytt igen!
Och Jossan, jag fattar inte hur vi har kunnat missa varandra i Kalmar? :)
Är iaf skitglad att jag har er!
Alltså. Jag vet inte vad jag ska säga om er tre. Har nog aldrig haft så mycket besök av samma människor på fem månader som jag har haft av er. Har väl varit både på gott och ont.... :) Haha.
Ni är fina pojkar, men gillar er inte när ni bokar upp min tv med Fifa!
Tack för roliga minnen iaf... :) Haha!
Evelina, vad hade jag gjort i Oslo utan dig? ♥
Vill även tacka alla andra vänner i Oslo som jag lärt känna under tiden :) Rickard, Tim, Denise, Sara, Bonnie, Erica, Rune, Christina, Annie, Annie, alla tjejerna på jobbet och alla jag har glömt :)
Och självklart älsklingen som har tvingats stå ut med mig i vår lilla etta :)
Väldigt långt blev det, och kanske inte så kul för er att läsa..
Men nu är jag iaf trött och ska sova.
